Dag 17

Mitt bästa minne.

Det bästa av dom bästa är såklart när jag fick upp Elsa på bröstet. Men den historien har jag ju redan dragit en gång så det får bli ett annat helt enkelt.

Två minuter senare och jag inser att jag inte kan matcha något minne med det som hände 24/9-september.
Jag kan däremot berätta att det bästa med minnen är små saker som man ser eller hör som väcker minnena till liv. T.ex när jag var med tjejerna i Orsa i höstas och vi lyssnade på en viss låt i bilen. Varje gång jag hör den nu så tänker jag tillbaka på den helgen med ett leende.
Nästan varje gång jag hör en Håkan Hellström-låt ser jag min älskade bror Pontus framför mig från en Håkan-konsert då han var totalt LOCO och hoppat, dansat, skrikit och annat roligt. Världens roligaste syn.
Varje gång jag hör ett barnskratt tänker jag på Elsa och blir alldeles varm i kroppen.
Varje gång jag hör ett barnskrik tänker jag på Elsa och får ont i hjärtat.


Sådärja!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0