linnpeterzon

Vad ska man ha med sig? Har totalt glömt bort... Och googlar man på det så står det en miljard olika saker. Help me!

Annars rullar allt på här hemma. Jag gör inte så mycket.. Men känner att jag har rätt till det. Dammsög igår iallafall, tvättar ibland, plockar, gör middag till mina älsklingar kommer hem osv. Så jag får lite gjort iallafall.
Idag är det alltså 19 dagar kvar. NITTON! Känns nära.. Men samtidigt långt bort, vet ju inte riktigt när den behagar komma. Ja, jag säger den för man kan ju aldrig va helt 100% på ett ultraljud i vecka 19.

Mamma och brorsan ringde igår och ville att jag skulle göra lite jobb för deras hemsida. Jag är faktiskt sjukt taggad :) Skönt att känna lite att man gör nytta för en gångs skull. Får t.om. betalt!

Men som sagt. Tips mottages gärna till bb-väskan!

PUSS PÅ ER!

Dags att börja igen? Bebis nr 2 är ju snart här. Är det nån kvar här?

Jag trodde det skulle va över. Men icke!

Det började förre veckan med att Elsa kräktes på natten. Hon har vart dålig i magen sen dess men ändå glad, som alltid!
I torsdags var jag jätteillamående på jobbet och flaggade för att jag kanske var tvungen att gå hem. Men jag klarade hela dagen och illamåendet försvann på kvällen. Fredag morgon ringer Micke mig på jobbet och säger att jag kanske måste gå hem för han mår så sjukt dåligt och nära spygränsen (jobbigt att ha Elsa då). Mina snälla chefer lät mig gå hem när jag var klar och jag kom hem vid tre ungefär.
Lördag och Micke var bättre. Vi hade Lovisa och Tommi här på besök och åt och drack gott.
Söndag och Micke mår bra, jag är lite seg. Hela dagen går, Micke har fotbollsträning och jobbar sen på Ica några timmar. Strax före 21 känner jag att maten står i halsen och går och lägger mig. Kräks upp helgens intag inom en timme. Uschuschusch JAG HATAR ATT SPY!!

Fick sjukskriva mig imorse (känns så himla dumt eftersom jag inte ens jobbat i två månader) och har bara legat hela dagen. Lyckats klara mig från att kräkas och peta i mig lite rostmacka, rivet äpple, cola utan kolsyra och fiskbullar med ris till middag. Har fortfarande ont i magen men mår inte illa längre iallfall. Är sjukt svag också, är väl näringsbristen antar jag. Orkar inte ens stå upp och byta blöja på lillan... Micke har fått göra ALLT idag! Tack älskling <3
Är ledig (flyttdag) från jobbet på onsdag så kände att det var lika bra att va sjukskriven imorn också. Även om jag mår bättre så är jag inte stark nog. Suck! Jag vill ju jobba liksom...
När ska detta blåsa över? Det är ju liksom ingen långvarig magsjuka på nån av oss men den försvinner ju ALDRIG!

Imorn fyller jag år också. Hoppas att jag mår bättre då och kan njuta av årets bästa dag!

Natten till igår vaknade vi av att lillsnuttan kräktes i sängen. Stackars liten. Vi tog upp henne, hon var väl inte helt vaken, och då blev hon ledsen. Fattade ingenting... Bytte sängkläder och ner för att sova igen. Kräktes två ggr till efter det. Tillslut hade vi slut på sängkläder så det fick bli handduk till lakan och inget påslakan eller örngott. Men hon sov gott för det. Kräkfri hela dagen efter det men sen var det dags igen på kvällen efter vällingen. En monsterspya! Efter det - Ingenting. Vet inte om man riktigt kan kalla det magsjuka då hon bara kräkts fyra ggr. Men ändå. Det var en liten pärs och hon har ätit lite dåligt efter det, vilket är förstårligt.
Det sjukaste av allt var att när Elsa lagt sig, kvällen före allt började, så sa jag till Micke att hon inte har vart sjuk på väldigt länge... Varför blir det alltid så? Jag tror starkt på att hade jag inte sagt nåt så hade det aldrig hänt. Så vidskeplig är jag.

Får för mig att hon ser lite tunnare ut.. Kanske inte är så konstigt iofs när hon inte ätit ordentligt på två dagar. Här ser ni henne i den nya tröjan som mormor köpte i Milano. HEJJA ZLATAN!

Nu befinner vi oss i Stockholm. Sjukt mysigt! Saknar Micke bara men imorn ses vi.
Idag har det vart en riktigt fartfylld dag. Trots att jag inte ens lämnat hemmet. Elin, Elli och Ida har vart här och lekt med mig och Elsa. Vid fyra stormades stället. Ingrid (snart fyra år), Stella & Alice (5½ år), Jack (15 månader) och Elsa (16 månader) plus alla deras föräldrar. Ljudnivån var det högsta jag vart med om och öronen susar. Men jag älskar dom! Så underbara ungar och trots att ögonen hänger så sitter jag med ett leende på läpparna. Ska tvinga brorsan att skicka bilder som han tog på dom små glinen. Är väldigt dålig på att lägga upp bilder har jag märkt.
Nåt särskilt ni vill se?

Idag började dagen betydligt bättre än igår. Allt flöt på, hade iofs väldigt mycket att göra på morgonen men kom ändå iväg i rätt okej tid. När jag åkte till mitt första stopp, som ligger lite i skogen, tänkte jag för mig själv att fasiken vad fint det är. Snön var kritvit på marken, solen sken, blå himmel och typ 2 minus. "Alla som klagar på snön och kylan borde dö" var tankarna i mitt huvud... Det skulle jag få äta upp. Två timmar senare satt jag fast. Inte helt fastkilad, men hade fått för mig att åka ner för en liten sluttning mellan några hus. Inga problem det var ju sandat... Ellerhur! Hittade en sandbilsgubbe som sandade ihjäl sig på gatan men icke. Fick hjälp av Henke på jobbet att försöka putta, backa, gunga osv... Inget resultat. Tillslut fick vi ringa bärgarn. Nästan två timmar satt jag där. Shit! Det blev en inte lunchrast utan en vanlig rast. När Linn är hungrig blir Linn arg. Det var jag också.
Vet inte hur många fula ord som yttrades ur min mun.

Så skönt att jag iallafall har extremt sköna och schyssta kollegor som skämtar med mig istället för att vara arga :)

Har jag sagt att jag älskar mitt jobb?

Nu skiter jag i utmaningen. Jag blir trött bara jag tänker på att sitta och tänka ut hela tiden vad jag ska skriva. Vill ju skriva rätt ut bara vad jag känner just nu! Just nu vill jag pussa på Micke! Så jag ska göra det!

Idag har det vart den skitigaste dagen av alla skitdagar. Det är riktigt tur att jag älskar mitt jobb annars hade jag nog sagt upp mig på plats. Ofungerande handdator, fastnade på första stoppet, sega kunder som gjorde att varje stopp tog hundra år, kort lunch pga jag hade mycket kvar att göra osv...
Men trots det ser jag fram emot jobbdagen imorn. Undrar hur länge detta jobbälskande kommer hålla i sig?

På fredag åker jag och lillan till Stockholm för att fira min papi, Elsas morfar, som fyller 60 år. Så jävla gammal!
Ska försöka klämma in så många kompiskramar jag kan också. Ring mig så vi kan kramas!

Vi såg the social network igår. jag tyckte faktiskt den var riktigt bra. Kan dock inte sätta fingret på vad det är som är så bra. Kanske att jag älskar facebook. Det är grrrreat som kellogstigern säger.

Gud vilket tråkigt inlägg. Men jag är ju nästan nybörjare nu igen.
Skapar ett eget nyårslöfte nu... Att jag ska blogga bättre. Hope you like it!

PUSS!

Kanske ska ta upp det här igen och bli lika duktig som förut. Saknar att blogga. Har däremot ingenting att skriva om känns det som. Jag gör samma sak varje dag - går upp, åker till jobbet, jobbar, längtar hem, kommer hem, gosar med lillan, leker, äter mat, lägger lillan, myser med Mike, lägger mig. Så är mina dagar. Kan tyckas verka tråkigt men inte då. Jag älskar mina dagar. Det enda negativa är att vara ifrån Elsa. Jag saknar henne nåt enormt när jag är på jobbet. Som tur är så pratar jag i telefon med henne några ggr om dan... Eller jag pratar, hon säger bara HEEEJ! Haha så jävla söt är hon!
Idag ska jag skriva om ett annat ögonblick också.. Men så svårt. Kommer inte på något ögonblick som är intressant nog att skriva.
Något speciellt ögonblick ni vill veta mer om?

Den här månaden.

Denna månad har vart en av dom mest hektiska jag vart med om. Det har hänt så mycket nytt.
*Vi har hunnit flytta (iofs i slutet på förra månaden men jag räknar det ändå) till ny stad.
*Micke har vart på ett antal arbetsintervjuer.
*Jag är inte längre mammaledig.
*Jag har börjat nytt jobb.
*Vi har flyttat in hos svärmor.
*Vi har fått lägenhet (inte inflyttning förns januari, men ändå).
*Vi har firat jul på 5 ställen, både i Stockholm och Göteborg.
*Jag har fått reda på att jag ska få ett kusinbarn <3 ME SOOO HAPPY!
*Det är snart nytt år.
*Fått garanterad dagisplats till Elsa inom en och en halv månad.
*Gått från att hitta perfekt på Södermalm och Umä till att hitta i Mölnlycke som en levande gps.

Men ni hör ju! Galet mycket! Och jag älskart!

Detta ångrar jag.

Jag ångrar inte mycket alls. Kommer inte ens på något sånt där jätteallvarligt just nu.
Däremot kommer jag att tänka på en händelse väldigt ofta (som är jävligt töntig att jag fortfarande tänker på) som jag skäms över.
Det var när jag var på min första arbetsintervju på Intersport i Kungens Kurva. Jag ville ha ett extrajobb under gymnasietiden och min pappa kände butikschefen på Intersport. Så han fixade en intervju och iofs tror jag nog att jobbet redan var klart när jag kom dit men jag skulle mest visa upp mig och säga hej. När jag kom in på chefens kontor och fick sitta ner i fåtöljen mitt emot honom stod där bredvid en spegel som jag fick syn på. Till saken hör att jag var sjukt nervös och kunde inte sluta titta i spegeln titt som tätt. Jag tror jag tittade mer på mig själv än på bossen. Jag vet inte varför jag tänker på det här fortfarande? Men man lär väl sig av sina misstag antar jag och jag har definitivt inte gjort om det på mina andra intervjuer...

Har haft ett ofrivilligt blogguppehåll. Som ni kanske märkt?! Jag har helt enkelt inte haft någon som helst lust att blogga. Var i Stockholm för att fira jul och träffade släkt och vänner. Underbart har det vart. Sen tillbaka till jobbet och var halvt död igår kväll så jag funderade på att lägga ner bloggen totalt. Funderar fortfarande. Det var ju så lätt att blogga när jag var hemma med lillan för då hade jag kvalitetstid med både henne och Micke och kunde skriva på bloggen när Elsa sov osv...
Men vi får se!


Det var tänkt att jag skulle ladda upp bilder från julen men internet vill inte samarbeta med mig. Prutt också. Ska försöka lösa det.