linnpeterzon

Haha jag älskar mig själv ibland!

Vi va hemma hos Elin och Christoffer idag när Elsa helt plötsligt blev väldigt skrikig. Ett alldeles ovanligt scenario för oss då hon annars är jordens gladaste skit.
Vi förstod ingenting och ingenting hjälpte heller. Hon har vart lite smågnällig på kvällarna hela veckan så vi tänkte att nu måste det va nåt på gång...
Hon är lite täppt och vi har ganska nyligen slutat med magdropparna. Plus att hon kan ju faktiskt när som helst få en tand.

Så jag skyndar mig till apoteket tio i åtta.. (Dom stänger 8) kommer inspringandes med barnvagn och jag ser ut som en påse bajs, är jättestressad och ovetande.
Plockar på mig allt jag kan hitta. Magdroppar! Bitring! Näsdroppar! CHECK!
Dom i kassan måste tro att jag va tokdesperat! "Oj, va tur du hade att du hann innan stängning" sa dom bara, la huvet på sne och tittade medlidande på mig, på Elsa (som låg me uppspärrande ögon i vagnen) och sen tillbaka på mig och log. Lite.

Haha nu när jag tänker tillbaka på det så verkade jag nog va ganska desperat. Elsa har fått magdropparna, näsdropparna och ligger (glad) och biter på sin bitring. Undra va felet var... Wellwell, nåt funkade iallafall :)


Godnatt mina kära!