Hallå eller?!
Så hälsar man här tydligen. Jävligt mysigt!
Idag har jag fixat och donat "här hemma". Plockat upp mina kläder, Elsas kläder, neccesär osv. Efter Elsas nap tog vi oss ut på fina avenyn och strosade lite. Men jösses så fint det är här. Gick över Hedens IP och då dånade Håkan Hellström i högtalarna över isrinken. Kände mig hemma där och då.
Inhandlade mat till middagen. Kycklingpaj - MUMMA!
Svärmor åkte och hämtade Micke på flyget och jag gjorde iordning maten tills dom kom hem. Elsa blev helt överlycklig när Micke kom innanför dörren och sa PAAAPPPAAA. Sen släppte hon inte honom förns han la henne i sängen. Pappa är bäst :)
Kollat på finalen av biggest loser (blir ingen invägning för oss tyvärr då vågen ligger nerpackad. Svärmor har en såndär gammal våg som inte är digital och dom litar jag inte på, vågar inte ens ställa mig på den), sen blev det Hollywoodfruar. Har jag sagt att jag älskar den dära Maria Montazami? Jag skrattar högt så fort hon öppnar munnen!
Kramats och pussats med min älskade har jag också hunnit med och letat bostäder.... Vill ju fortfarande ha den där på Norra Gubberogatan men den har inte lagts ut för försäljning än... Dom letar efter ett nytt boende först. Jävla skit! VILL HA NU!!!
Imorgon kommer flyttlasset. Så det blir till att åka till förrådet och slänga lite skit som står kvar där, för att förbereda inför våra grejjer. Micke har flörtat med svärmor så vi får ta upp vår tv och dator hit upp. Inte en chans att hans älsklingsprylar ska få stå i ett förråd så länge. Lite läskigt att nån kan älska tekniska prylar så mycket som han gör... Men jag klagar inte för det betyder ju att jag kan se på mina älskade serier på datorn.
Nu blir det godnatt. Känner att mina uppdateringar blir lite tråkiga här... Men ska försöka ändra på det så fort vi kommer på plats! Är det nåt speciellt ni vill att jag ska skriva om?
Hej, Fortsätt och skriv som du gör,det är jättebra, lägg gärna lite bilder också som du brukar, det är kul. Kul och skönt att du kände det så bra när du var ute och gick på Avenyn och Heden, Puss pappa.
Jag som är i princip nu här vet nästan inget om dig. Men du är härmed utmanad via min blogg ;)
Jag vet ju att jag inte ska klandra mig själv, jag körde inte bilen och jag körde inte för fort. Men jag kommer alltid leva med; tänk om jag inte hade gått ut den kvällen.
Jag gråter sällan, det är mer en tyst smärta som pågar varje dag. Varje gång Lucky är ledsen eller nämner hans pappa så är det som någon sticker en kniv i mitt hjärta. Min sorg kan jag hantera, men det är svårt att veta att jag aldrig kan ge min son det han alltid kommer sakna... Sin biologiska pappa. Jag pratar inte om den smärtan, men skriver ibland.
Och än idag, 6 år senare, kommer stunder då jag behöver gå ifrån och bara fokusera på att inte låta smärtan ta över. Men jag älskar igen, det är jag lycklig för :)
