linnpeterzon

Vad ska man ha med sig? Har totalt glömt bort... Och googlar man på det så står det en miljard olika saker. Help me!

Annars rullar allt på här hemma. Jag gör inte så mycket.. Men känner att jag har rätt till det. Dammsög igår iallafall, tvättar ibland, plockar, gör middag till mina älsklingar kommer hem osv. Så jag får lite gjort iallafall.
Idag är det alltså 19 dagar kvar. NITTON! Känns nära.. Men samtidigt långt bort, vet ju inte riktigt när den behagar komma. Ja, jag säger den för man kan ju aldrig va helt 100% på ett ultraljud i vecka 19.

Mamma och brorsan ringde igår och ville att jag skulle göra lite jobb för deras hemsida. Jag är faktiskt sjukt taggad :) Skönt att känna lite att man gör nytta för en gångs skull. Får t.om. betalt!

Men som sagt. Tips mottages gärna till bb-väskan!

PUSS PÅ ER!

Dags att börja igen? Bebis nr 2 är ju snart här. Är det nån kvar här?

Jag trodde det skulle va över. Men icke!

Det började förre veckan med att Elsa kräktes på natten. Hon har vart dålig i magen sen dess men ändå glad, som alltid!
I torsdags var jag jätteillamående på jobbet och flaggade för att jag kanske var tvungen att gå hem. Men jag klarade hela dagen och illamåendet försvann på kvällen. Fredag morgon ringer Micke mig på jobbet och säger att jag kanske måste gå hem för han mår så sjukt dåligt och nära spygränsen (jobbigt att ha Elsa då). Mina snälla chefer lät mig gå hem när jag var klar och jag kom hem vid tre ungefär.
Lördag och Micke var bättre. Vi hade Lovisa och Tommi här på besök och åt och drack gott.
Söndag och Micke mår bra, jag är lite seg. Hela dagen går, Micke har fotbollsträning och jobbar sen på Ica några timmar. Strax före 21 känner jag att maten står i halsen och går och lägger mig. Kräks upp helgens intag inom en timme. Uschuschusch JAG HATAR ATT SPY!!

Fick sjukskriva mig imorse (känns så himla dumt eftersom jag inte ens jobbat i två månader) och har bara legat hela dagen. Lyckats klara mig från att kräkas och peta i mig lite rostmacka, rivet äpple, cola utan kolsyra och fiskbullar med ris till middag. Har fortfarande ont i magen men mår inte illa längre iallfall. Är sjukt svag också, är väl näringsbristen antar jag. Orkar inte ens stå upp och byta blöja på lillan... Micke har fått göra ALLT idag! Tack älskling <3
Är ledig (flyttdag) från jobbet på onsdag så kände att det var lika bra att va sjukskriven imorn också. Även om jag mår bättre så är jag inte stark nog. Suck! Jag vill ju jobba liksom...
När ska detta blåsa över? Det är ju liksom ingen långvarig magsjuka på nån av oss men den försvinner ju ALDRIG!

Imorn fyller jag år också. Hoppas att jag mår bättre då och kan njuta av årets bästa dag!

Natten till igår vaknade vi av att lillsnuttan kräktes i sängen. Stackars liten. Vi tog upp henne, hon var väl inte helt vaken, och då blev hon ledsen. Fattade ingenting... Bytte sängkläder och ner för att sova igen. Kräktes två ggr till efter det. Tillslut hade vi slut på sängkläder så det fick bli handduk till lakan och inget påslakan eller örngott. Men hon sov gott för det. Kräkfri hela dagen efter det men sen var det dags igen på kvällen efter vällingen. En monsterspya! Efter det - Ingenting. Vet inte om man riktigt kan kalla det magsjuka då hon bara kräkts fyra ggr. Men ändå. Det var en liten pärs och hon har ätit lite dåligt efter det, vilket är förstårligt.
Det sjukaste av allt var att när Elsa lagt sig, kvällen före allt började, så sa jag till Micke att hon inte har vart sjuk på väldigt länge... Varför blir det alltid så? Jag tror starkt på att hade jag inte sagt nåt så hade det aldrig hänt. Så vidskeplig är jag.

Får för mig att hon ser lite tunnare ut.. Kanske inte är så konstigt iofs när hon inte ätit ordentligt på två dagar. Här ser ni henne i den nya tröjan som mormor köpte i Milano. HEJJA ZLATAN!

Nu befinner vi oss i Stockholm. Sjukt mysigt! Saknar Micke bara men imorn ses vi.
Idag har det vart en riktigt fartfylld dag. Trots att jag inte ens lämnat hemmet. Elin, Elli och Ida har vart här och lekt med mig och Elsa. Vid fyra stormades stället. Ingrid (snart fyra år), Stella & Alice (5½ år), Jack (15 månader) och Elsa (16 månader) plus alla deras föräldrar. Ljudnivån var det högsta jag vart med om och öronen susar. Men jag älskar dom! Så underbara ungar och trots att ögonen hänger så sitter jag med ett leende på läpparna. Ska tvinga brorsan att skicka bilder som han tog på dom små glinen. Är väldigt dålig på att lägga upp bilder har jag märkt.
Nåt särskilt ni vill se?

Idag började dagen betydligt bättre än igår. Allt flöt på, hade iofs väldigt mycket att göra på morgonen men kom ändå iväg i rätt okej tid. När jag åkte till mitt första stopp, som ligger lite i skogen, tänkte jag för mig själv att fasiken vad fint det är. Snön var kritvit på marken, solen sken, blå himmel och typ 2 minus. "Alla som klagar på snön och kylan borde dö" var tankarna i mitt huvud... Det skulle jag få äta upp. Två timmar senare satt jag fast. Inte helt fastkilad, men hade fått för mig att åka ner för en liten sluttning mellan några hus. Inga problem det var ju sandat... Ellerhur! Hittade en sandbilsgubbe som sandade ihjäl sig på gatan men icke. Fick hjälp av Henke på jobbet att försöka putta, backa, gunga osv... Inget resultat. Tillslut fick vi ringa bärgarn. Nästan två timmar satt jag där. Shit! Det blev en inte lunchrast utan en vanlig rast. När Linn är hungrig blir Linn arg. Det var jag också.
Vet inte hur många fula ord som yttrades ur min mun.

Så skönt att jag iallafall har extremt sköna och schyssta kollegor som skämtar med mig istället för att vara arga :)

Har jag sagt att jag älskar mitt jobb?

Nu skiter jag i utmaningen. Jag blir trött bara jag tänker på att sitta och tänka ut hela tiden vad jag ska skriva. Vill ju skriva rätt ut bara vad jag känner just nu! Just nu vill jag pussa på Micke! Så jag ska göra det!

Idag har det vart den skitigaste dagen av alla skitdagar. Det är riktigt tur att jag älskar mitt jobb annars hade jag nog sagt upp mig på plats. Ofungerande handdator, fastnade på första stoppet, sega kunder som gjorde att varje stopp tog hundra år, kort lunch pga jag hade mycket kvar att göra osv...
Men trots det ser jag fram emot jobbdagen imorn. Undrar hur länge detta jobbälskande kommer hålla i sig?

På fredag åker jag och lillan till Stockholm för att fira min papi, Elsas morfar, som fyller 60 år. Så jävla gammal!
Ska försöka klämma in så många kompiskramar jag kan också. Ring mig så vi kan kramas!

Vi såg the social network igår. jag tyckte faktiskt den var riktigt bra. Kan dock inte sätta fingret på vad det är som är så bra. Kanske att jag älskar facebook. Det är grrrreat som kellogstigern säger.

Gud vilket tråkigt inlägg. Men jag är ju nästan nybörjare nu igen.
Skapar ett eget nyårslöfte nu... Att jag ska blogga bättre. Hope you like it!

PUSS!